NÄ. Alltså NÄÄÄ. Är det ända jag har att säga. NÄÄ!
Min älskade älskade Ploppan är halt. SKITKORV. Hur gick det till, Undrar ni då? Jo, det ska jag berätta. Det gick till så att jag mitt arsle hade gjort i ordning boxen extra mjukt och fint (som jag skrev i inlägget innan...) och så klart så sov han gott! Men i boxen hade han ju sina boots på sig för att han skulle ut i lersörjan dagen efter och jag ville så gärna att hans skor skulle sitta kvar men då ska han ställa sig upp i sin mjuka box och trampar (Läs: totalt sliter av sig..) sin vänstra boots och med den stukar han sig/Trampar sig själv. FAN. Är det enda jag känner.
Så igår var han tydligt halt på vänster fram men han hade ingen svullnad, han var inte varm för 5 öre och han hade ingen puls i hasen och reagerade absolut inte när man klämde.
Och idag, jo då såg det MYCKET bättre ut när han kom till mig i hagen. Knappt haltande och jag longerade han en kortis i paddocken, då var han helt ren. Vi tog till och med lite trav som såg ren och fin ut. Men han är ju så klart lite svullen och varm? Jag blir så konfunderad. Lilla älskade häst. Så nu tycker jag att våran otur kan vända. Inga mer tappskor och absolut inga mera hältor - så nu har jag bestämt mig för att det bara ska vara så att han håller sig frisk! Smart va?
Nu ska jag fixa iordning mig Wilma slutar 23 och jag är ledig imorgon. Wine does solves all our problems, for tonight.
Puss
