Igår var vi ute och firade en kompis som fyllde år, jag körde nyktert! Väldigt skönt att faktiskt bara gå ut och käka utan att dricka alkohol för en gångs skull och sen åka hem då dom andra fortsatte ut. Kunde ändå inte somna hemma så somnade vid cirkus 2. Klockan 5 ringde Albin full like a kastrull och ville ha skjuts hem, så det var bara att sätta sig i bilen och hämta upp honom. Klockan 6 var vi hemma igen och min klocka skulle ringa 7...så det var lika bra att skita i att somna om och bara skrota runt. Vid 8 åkte jag till stallet och släppte ut hästarna. Kändes som om Loppan visste på sig redan då jag kom att det var sista natten i lilla-stallet! Mamma och hennes kille Fredrik kom senare och hjälpte till med städet (typ Mocka ur en hel Box med bädd som legat sen i oktober). Har varit på helspänn och så förväntansfull hela dagen för att komma till nya stallet. Så då vi hade städat klart, gjort ärenden, och köpt saker till nya stallet var det äntligen dags! Gud vad mycket saker man har då allt kommer till kritan och man ska packa. Idag var poppis Guda-snäll!! Han gick på transporten utan problem, precis som om han visste att vi var på väg till något bättre för oss. Väl framme var han lugn och fin efter 5 min nosande kring transporten, och man såg i ögonen på honom hur spännande han tyckte att det var. Rasthagen han fick var stor, torr och solig! Det bästa var att han hade jätte många hästkompisar i hagarna omkring så han slapp stå själv och spana efter kompisar som han har fått göra i gamla stallet då han har haft såret på strålen nu i några veckor. Ikväll så var vi ute 25-30 min och gick en promenad i skogen och bara myste, känner i hela kroppen hur bra det här kommer att bli för oss. <3 Att gå ut och gå tillsammans måste vara ett av dom bästa sätten att komma nära sin häst, det är väldigt mycket NH-träning trot eller ej! Men man lär hästen att den ska följa dig och att det är kul att umgås för det är kravlöst och man visar roliga ställen! På vägen hem i kvällssolen gick han med huvudet ner i backen så att jag kunde klia honom mellan öronen, så fort jag slutade fick jag en knuff på benet som en liten "hallå du slipper inte det kliar så gott!". Jobbigare var det sen då klockan närmade sig 19:30 och nervösnärven började smyga sig fram...dom andra hästarna i vårt stall var ute och red (vi står bara 3 där nu, dom andra två flyttar in snart) så ensam häst, ny Box och kvällen. Inte populärt! Speciellt inte då jag var en zombie och bara ville hem och sova! Då dom andra hästarna kom så lugnade han ner sig, men då skulle ju jag gå! Ett hjärtskärande gnägg kom då jag smet ut från stallet för att åka hem, men jag kunde inte stanna längre så det var bara att åka.
Som sagt, 3 timmars sömn och en dag med 10-11 timmar i stallet så känns jag vääääldigt död nu. Ligger utslagen på soffan och detta inlägget är säkert så osammanhängande och felstavat. Men jag orkar inte bry mig idag för nu ska jag sova!!! Efterlängtade sömn <3
Godnatt!
Spanar in dom nya omgivningarna!
